autumninparis

Hej hopp! Traskade bort till registreringen idag, som låg nära Panthéon, och det gick som en dans. Var rätt mycket folk där, och blandat med människor också, sånt gillar vi. Så nu har jag betalat hela kursen, men språktest ska jag göra imorgon 11.30 på Boulevard Raspail, alltså inte på skolan. Får se hur det går, haha. Har ju inte pluggat franska nu på 3 år.. och gud vet att det var det ämne jag prioriterade lägst. Men hoppas på att kunna lära mig lite nu ordentligt! När jag bara har ett ämne att koncentrera mig på lär det ju gå bättre - sen underlättar det ju att jag bor här också ;)

Efter registreringen hamnade jag i Luxembourg ett litet tag, sen begav jag mig till Parc du Champs de Mars och Eiffeltornet. Lyckades beställa en croissant och en tropicana juice på franska, gratulera mig :)

Paris är så sjukt stort. Jag har än så länge bara rört mig i de allra mest centrala delarna av stan, men avstånden är enorma. Att gå hemifrån mig till, Bastille, till Eiffeltornet är en riktigt bra bit. Tog väl en 20 min att åka tuben. Så lång tid i Stockholms tunnelbana hinner man ju åka från norrort till söderort. 

En sak jag undrar över, är varför människor kommer fram och pratar med mig hela tiden. Idag är det säkert 7-8 personer som bara helt random kommer fram och pratar, eller säger nåt till mig när jag går förbi. Det är alltifrån en man som jag stötte på utanför Panthéon som bara började gå bredvid mig och prata, som om han skulle följa med mig till Luxembourg. När jag sa till honom att det var trevligt att träffas och svängde in på en tvärgata såg han lika förvånad ut som om jag hade bett honom dra åt helvete. Men sen finns dom mindre jobbiga versionerna också, nån som bara säger ca va när jag går förbi.

Jag är väl förmodligen bara skadad efter att ha levt i osociala Sverige hela livet, men jag tycker det är jobbigt. Eller så är det för att jag går runt ensam, då vågar människor säga saker. Synd bara att jag inte fattar vad dom säger, haha nejdå.

Några av er vet redan det här, men för er som inte vet, så gav jag bort 300 spänn till en tjej på gatan som sa att hon inte hade pengar till biljetter hem till Sala till henne och hennes lillasyster. Som sagt fick hon pengarna av mig, eftersom jag gärna vill tro att människor är goda och inte luras på det där sättet. Givetvis har jag inte sett röken av dom där pengarna - det är två veckor sen jag gav bort dom.

Anyway, när jag var i parken i Eiffeltornet idag gick en man bredvid mig. Plötsligt böjde han sig ner och tog upp en guldring. Han visade den för mig och visade guldstämpeln. Sen försökte han sätta på sig ringen, den passade inte och då gav han den till mig. Wow tack, sa lilla naiva jag. Vi går några meter, sen frågar han mig om jag har lite pengar till kaffe åt honom. Givetvis har jag det, ger honom några euro i mynt. Och den jäveln blir typ arg och menar att han ska ha 20 euro av mig. Jävla pucko. Där stod vi och grälade, han på franska och jag på engelska, tills han blev för jobbig, till gränsen på obehaglig, då gav jag tillbaka ringen men fick fan inte mina euro tillbaka för det.

30 minuter senare, när jag var några km därifrån händer exakt samma sak med en exakt likadan ring, skillnaden var att den här gången var personen en kvinna. Hon kör exakt samma grej - visar guldstämpeln, ringen passar inte henne, jag får den, jag går några meter därifrån, hon ropar efter mig och ber om lite pengar till mat. Jag är ju inte dum, jag misstänkte redan att den första snubben som "hittade" ringen hade planerat alltihop. Till kvinnan sa jag som det var, att någon redan hade kört det tricket på mig idag, att jag bara tog emot ringen från henne för att se om hon skulle göra likadant. Hon såg rätt förvånad ut när jag gav tillbaka ringer och gick därifrån.

Jag måste säga att sånt där gör mig så jävla arg. Jag har inga problem med att ge pengar till damen "tack så mycket, ha en trevlig kväll" i t-banan i Stockholm, eller till nån annan uteliggare. Men för i helvete, lura inte människor att ge pengar på det sättet, jag tycker det är fult. Speciellt som ingen av dom här tre personerna såg ut att vara direkt hemlösa.

Men jag tänker inte sluta tro på att människor är goda. Kanske bara sluta slänga ut flera hundra spänn till varenda människa som ber om det. Eller vad säger ni?


Min metrostation




Phanthéon - där dom mest berömda fransmännen och kvinnorna ligger begravda
 



Luxembourg




Montparnasse tower - finns ju lite skyskrapor, men oj så fult det är i kontrast till den vanligtvis vackra arkitekturen i Paris.




Eiffeltornet






Vid Alma Marceau - vid den här statyn fanns massa blommor och bilder på prinsessan Diana. Måste vart här hon dog i bilolyckan.

Vilken otroligt härlig dag! Efter att ha fixat lite här hemma begav jag mig ut på stan. Mätte just på kartan (på min favoritsajt funbeat.se kan man rita ut träningsrundor för att se hur långt man springer) och jag har traskat runt närmare en mil idag :) Inte konstigt att fötterna värker och magen kurrar. Jag gick ner till Sorbonne där jag ska registrera mig imorn för kursen jag ska läsa. Gick lite i korridorerna och fick en underbart härlig känsla när jag såg och hörde studenterna. Tänk att jag kommer studera där i höst! Längtar verkligen. Får se hur jag hittar där imorn bara, men det löser sig nog. Vandrade vidare till Luxembourgträdgården och där nånstans måste jag gått genom kvartern som mormor och morfars lägenhet ligger. Men kommer inte ihåg exakt vart den är nånstans. Dom kommer hit om två veckor och stannar i två veckor. Plugga lite på förmiddagen, gå på föresläsning på universtitet och sen möta upp dom på nån restaurang för middag. Det låter inte helt fel tycker jag.

Från Luxembourgträdgården gick jag till Notre Dame, den var mycket finare än jag minns. Gillade den inte alls av nån anledning förra gången jag var där. Men nu gick jag runt och fotade lite och satte mig där inne och bara tog det lugnt ett tag. Nästa stopp var Louvren, lika fin som jag mindes den. Gick aldrig in på museet, men det ska man väl göra någon gång också.

Därifrån går Rue de Rivoli hela vägen hem till Bastille, men jag stannade på vägen och köpte telefonkort så jag får ett franskt nummer. Hittade goda frukter i ett litet stånd och slog mig ner i park nummer två för dagen, Place des Vosges, innan jag ledde mina trötta fötter hemåt. Eiffeltornet får det bli en annan dag helt enkelt.

Jag längtar efter att det blir höst här. När löven har samma färg som elden och när jag kan gå runt i min marinblå trenchcoat och pälsmössa (fusk givetvis). Sitta inne på nåt mysigt fik med en kopp té och läsa.


Sorbonne


Anslagstavla i korridoren




Luxembourgträdgården






Notre Dame
 





Louvren




Place des Vosges




Rue de la Roquette - gatan jag bor på




Paris - jag har tagit över hundra bilder idag. Det finns många saker
som gör att Paris är en väldigt vacker stad.

Tänkte slänga upp lite bilder på lägenheten jag bor i nu. Ska bo här till 20 okt sen flyttar jag till en annan liknande (fast mycket billigare) lya. Sängen är en bäddsoffa, förvånansvärt skön att sova i, men vem fan orkar göra om den till en soffa varje dag när det ändå bara är jag här? ;) Det är sinnessjukt lyhört här måste jag säga, imorse när jag sov hörde jag en telefon som ringde hela tiden, och när grannarna går förbi utanför låter det som dom ska komma in i lägenheten, haha. Dom som bor bredvid mig låg säkert sömnlösa för att jag hosta hela natten.. MEN det får duga 1,5 månad! Efter att ha sovit som en stock började jag packa upp allting och fixa i ordning lite saker till skolan imorn. Sen irrade jag runt i mataffären som ligger precis bredvid och köpte lite mat och andra sköna saker som diskmedel. Har just käkat lite ovärd frukost/lunch - ett för löst kokt ägg med en tomat som smaka skit och lite sallad som måste vart dålig eller nåt. Fick iaf gott Lipton-té så jag är nöjd ändå! Nu ska jag trots min förkylning och det kalla vädret och bege mig ut på stan! Hoppas alla mår bra där hemma, hörs snart igen! Kram.

Jag blev så trött på den heta sommarn
Trött på bilderna i stan
Trött på en valpropaganda lika billig som reklamen

Jag har tagit mig ner till Paris
Hyr ett rum av en vänlig dam
Jag tänker vandra gatorna i timmar här



Jag överlevde flyresan hit trots allt. Jag, Emma och Kinna fick känna att vi levde (och hur det känns att nästan dö) på flyget över Atlanten påväg till Mexico i februari. Över Grönland härskade stormarna och ordet turbulens fick en ny innebörd. Men allt det där vet vi ju redan, finns väl dokumenterat i resebloggen för den resan. Det jag skulle komma fram till var att den flygturen gjorde mig nog mer flygrädd än vad jag kanske trodde. Att sitta själv på planet också, vilken jävla mardröm.

Men nu hade jag ju då alltså tänkt att skapa en ny blogg för den här resan. Har just duschat och lagt min utmattade kropp i en nybäddad säng i en studio i Bastille, Paris. Det är litet, mysigt och fräscht. Sneglade på köket och känner inget samspel eller förstående mellan våra sinnen, haha. I veckan är det inskrivning på universitet, och nästa vecka börjar jag på franskakursen som jag ska läsa på Sorbonne ett par månader här fram till jul. Det var galet jobbigt att säga hejdå till alla där hemma. När jag åkte taxi genom Paris inatt räknade jag på fingrarna hur många människor som förmodligen kommer och hälsar på mig här nere i höst. Jag kom fram till att jag är väldigt lyckligt lottad som omges av så många fina människor.

På promenad med min finaste i ett kristallklart Stockholm.





Så. Jävla. Heta. Emma och jag på festival x antal år sedan.


Imorgon ska jag sova ut ordentligt, packa upp allting och ställa i ordning i lägenheten. Måste väl dra mig till en mataffär och inhandla lite mat också. Sen är planen att ta med mig en bok, kameran och kanske en karta och vandra Paris gator. Promenera längs vattnet, via Louvren, över floden förbi skolan och kanske enda bort till Eiffeltornet. Lägga mig i någon park och slumra till efter ett par kapitel i min bok. Morgondagen ser rätt så bra ut om jag får säga det själv.

Godnatt allihopa.