People are people
Hej hopp! Traskade bort till registreringen idag, som låg nära Panthéon, och det gick som en dans. Var rätt mycket folk där, och blandat med människor också, sånt gillar vi. Så nu har jag betalat hela kursen, men språktest ska jag göra imorgon 11.30 på Boulevard Raspail, alltså inte på skolan. Får se hur det går, haha. Har ju inte pluggat franska nu på 3 år.. och gud vet att det var det ämne jag prioriterade lägst. Men hoppas på att kunna lära mig lite nu ordentligt! När jag bara har ett ämne att koncentrera mig på lär det ju gå bättre - sen underlättar det ju att jag bor här också ;)
Efter registreringen hamnade jag i Luxembourg ett litet tag, sen begav jag mig till Parc du Champs de Mars och Eiffeltornet. Lyckades beställa en croissant och en tropicana juice på franska, gratulera mig :)
Paris är så sjukt stort. Jag har än så länge bara rört mig i de allra mest centrala delarna av stan, men avstånden är enorma. Att gå hemifrån mig till, Bastille, till Eiffeltornet är en riktigt bra bit. Tog väl en 20 min att åka tuben. Så lång tid i Stockholms tunnelbana hinner man ju åka från norrort till söderort.
En sak jag undrar över, är varför människor kommer fram och pratar med mig hela tiden. Idag är det säkert 7-8 personer som bara helt random kommer fram och pratar, eller säger nåt till mig när jag går förbi. Det är alltifrån en man som jag stötte på utanför Panthéon som bara började gå bredvid mig och prata, som om han skulle följa med mig till Luxembourg. När jag sa till honom att det var trevligt att träffas och svängde in på en tvärgata såg han lika förvånad ut som om jag hade bett honom dra åt helvete. Men sen finns dom mindre jobbiga versionerna också, nån som bara säger ca va när jag går förbi.
Jag är väl förmodligen bara skadad efter att ha levt i osociala Sverige hela livet, men jag tycker det är jobbigt. Eller så är det för att jag går runt ensam, då vågar människor säga saker. Synd bara att jag inte fattar vad dom säger, haha nejdå.
Några av er vet redan det här, men för er som inte vet, så gav jag bort 300 spänn till en tjej på gatan som sa att hon inte hade pengar till biljetter hem till Sala till henne och hennes lillasyster. Som sagt fick hon pengarna av mig, eftersom jag gärna vill tro att människor är goda och inte luras på det där sättet. Givetvis har jag inte sett röken av dom där pengarna - det är två veckor sen jag gav bort dom.
Anyway, när jag var i parken i Eiffeltornet idag gick en man bredvid mig. Plötsligt böjde han sig ner och tog upp en guldring. Han visade den för mig och visade guldstämpeln. Sen försökte han sätta på sig ringen, den passade inte och då gav han den till mig. Wow tack, sa lilla naiva jag. Vi går några meter, sen frågar han mig om jag har lite pengar till kaffe åt honom. Givetvis har jag det, ger honom några euro i mynt. Och den jäveln blir typ arg och menar att han ska ha 20 euro av mig. Jävla pucko. Där stod vi och grälade, han på franska och jag på engelska, tills han blev för jobbig, till gränsen på obehaglig, då gav jag tillbaka ringen men fick fan inte mina euro tillbaka för det.
30 minuter senare, när jag var några km därifrån händer exakt samma sak med en exakt likadan ring, skillnaden var att den här gången var personen en kvinna. Hon kör exakt samma grej - visar guldstämpeln, ringen passar inte henne, jag får den, jag går några meter därifrån, hon ropar efter mig och ber om lite pengar till mat. Jag är ju inte dum, jag misstänkte redan att den första snubben som "hittade" ringen hade planerat alltihop. Till kvinnan sa jag som det var, att någon redan hade kört det tricket på mig idag, att jag bara tog emot ringen från henne för att se om hon skulle göra likadant. Hon såg rätt förvånad ut när jag gav tillbaka ringer och gick därifrån.
Jag måste säga att sånt där gör mig så jävla arg. Jag har inga problem med att ge pengar till damen "tack så mycket, ha en trevlig kväll" i t-banan i Stockholm, eller till nån annan uteliggare. Men för i helvete, lura inte människor att ge pengar på det sättet, jag tycker det är fult. Speciellt som ingen av dom här tre personerna såg ut att vara direkt hemlösa.
Men jag tänker inte sluta tro på att människor är goda. Kanske bara sluta slänga ut flera hundra spänn till varenda människa som ber om det. Eller vad säger ni?
Min metrostation
Phanthéon - där dom mest berömda fransmännen och kvinnorna ligger begravda
Luxembourg
Montparnasse tower - finns ju lite skyskrapor, men oj så fult det är i kontrast till den vanligtvis vackra arkitekturen i Paris.
Eiffeltornet
Vid Alma Marceau - vid den här statyn fanns massa blommor och bilder på prinsessan Diana. Måste vart här hon dog i bilolyckan.
Efter registreringen hamnade jag i Luxembourg ett litet tag, sen begav jag mig till Parc du Champs de Mars och Eiffeltornet. Lyckades beställa en croissant och en tropicana juice på franska, gratulera mig :)
Paris är så sjukt stort. Jag har än så länge bara rört mig i de allra mest centrala delarna av stan, men avstånden är enorma. Att gå hemifrån mig till, Bastille, till Eiffeltornet är en riktigt bra bit. Tog väl en 20 min att åka tuben. Så lång tid i Stockholms tunnelbana hinner man ju åka från norrort till söderort.
En sak jag undrar över, är varför människor kommer fram och pratar med mig hela tiden. Idag är det säkert 7-8 personer som bara helt random kommer fram och pratar, eller säger nåt till mig när jag går förbi. Det är alltifrån en man som jag stötte på utanför Panthéon som bara började gå bredvid mig och prata, som om han skulle följa med mig till Luxembourg. När jag sa till honom att det var trevligt att träffas och svängde in på en tvärgata såg han lika förvånad ut som om jag hade bett honom dra åt helvete. Men sen finns dom mindre jobbiga versionerna också, nån som bara säger ca va när jag går förbi.
Jag är väl förmodligen bara skadad efter att ha levt i osociala Sverige hela livet, men jag tycker det är jobbigt. Eller så är det för att jag går runt ensam, då vågar människor säga saker. Synd bara att jag inte fattar vad dom säger, haha nejdå.
Några av er vet redan det här, men för er som inte vet, så gav jag bort 300 spänn till en tjej på gatan som sa att hon inte hade pengar till biljetter hem till Sala till henne och hennes lillasyster. Som sagt fick hon pengarna av mig, eftersom jag gärna vill tro att människor är goda och inte luras på det där sättet. Givetvis har jag inte sett röken av dom där pengarna - det är två veckor sen jag gav bort dom.
Anyway, när jag var i parken i Eiffeltornet idag gick en man bredvid mig. Plötsligt böjde han sig ner och tog upp en guldring. Han visade den för mig och visade guldstämpeln. Sen försökte han sätta på sig ringen, den passade inte och då gav han den till mig. Wow tack, sa lilla naiva jag. Vi går några meter, sen frågar han mig om jag har lite pengar till kaffe åt honom. Givetvis har jag det, ger honom några euro i mynt. Och den jäveln blir typ arg och menar att han ska ha 20 euro av mig. Jävla pucko. Där stod vi och grälade, han på franska och jag på engelska, tills han blev för jobbig, till gränsen på obehaglig, då gav jag tillbaka ringen men fick fan inte mina euro tillbaka för det.
30 minuter senare, när jag var några km därifrån händer exakt samma sak med en exakt likadan ring, skillnaden var att den här gången var personen en kvinna. Hon kör exakt samma grej - visar guldstämpeln, ringen passar inte henne, jag får den, jag går några meter därifrån, hon ropar efter mig och ber om lite pengar till mat. Jag är ju inte dum, jag misstänkte redan att den första snubben som "hittade" ringen hade planerat alltihop. Till kvinnan sa jag som det var, att någon redan hade kört det tricket på mig idag, att jag bara tog emot ringen från henne för att se om hon skulle göra likadant. Hon såg rätt förvånad ut när jag gav tillbaka ringer och gick därifrån.
Jag måste säga att sånt där gör mig så jävla arg. Jag har inga problem med att ge pengar till damen "tack så mycket, ha en trevlig kväll" i t-banan i Stockholm, eller till nån annan uteliggare. Men för i helvete, lura inte människor att ge pengar på det sättet, jag tycker det är fult. Speciellt som ingen av dom här tre personerna såg ut att vara direkt hemlösa.
Men jag tänker inte sluta tro på att människor är goda. Kanske bara sluta slänga ut flera hundra spänn till varenda människa som ber om det. Eller vad säger ni?
Min metrostation
Phanthéon - där dom mest berömda fransmännen och kvinnorna ligger begravda
Luxembourg
Montparnasse tower - finns ju lite skyskrapor, men oj så fult det är i kontrast till den vanligtvis vackra arkitekturen i Paris.
Eiffeltornet
Vid Alma Marceau - vid den här statyn fanns massa blommor och bilder på prinsessan Diana. Måste vart här hon dog i bilolyckan.
Kommentarer
Trackback
