autumninparis

Jag kommer nog aldrig bli en sån person som bara går iväg när jag blir offended. Eller okej om nån bara säger nåt på stan utan att försöka stoppa mig går jag bara förbi. Jag var påväg hem från Bastille inatt vid tretiden, går förbi en busshpl och blir typ omringad av ett gäng småklin till killar som vill att jag ska hänga med dom hem. Till det är det ju bara att säga nej och gå därifrån vilket jag gjorde, men när dom sen erbjuder mig 20 euro för att jag ska följa med dom och dessutom blir fysiska - då tänker jag fan inte vara den som är en rädd liten flicka, som inte kan försvara sig och bara går därifrån utan att säga eller göra nåt. Sen är det annorlunda om man känner sig hotad på riktigt, om det är mycket äldre eller större killar och man befinner sig i en mörk gränd. Men handlar det om ett gäng där ingen kan vart äldre än 18 och vi är bland annat folk tänker jag fan inte låta någon behandla mig sådär ostraffat. Jävla äckel. Ursäkta utläggningen och språket här men jag har drömt mardrömmar om detta hela natten och blir så jävla upprörd över att det ska va såhär. Småglin, vem fan har uppfostrat dom?

Anyway, enda fram till den incidenten hade jag en mycket trevlig kväll med mina classmates :D

Här om dagen chattade jag med alla mina syskon samtidigt, riktigt mysigt. Börjar planera försiktigt inför julklappar, har bara en månad kvar här nu. Väldigt blandade känslor kring det. Det ska bli jättemysigt att komma hem igen och träffa alla mina nära och kära, men jag tror att det kommer klia i fingrarna när julen är slut. På senaste tiden har jag börjat känna starkare att jag inte vill flytta tillbaka till Stockholm. Det kommer inte ge lika mycket att bo där som att bo här. Men sen har vi vissa dagar, som idag, när jag önskar att jag kunde värma mig under en filt i soffan hemma, dricka té och prata med mamma ♥