autumninparis

Herregud jag är helt slut! Har absolut ingen bra anledning heller. Att gå två timmar i skolan efter att ha varit ledig i tre dagar känns inte som en helt okej förklaring. Jag mötte upp fransmannen som hade min plånbok längst bort i 16e, vilket är en bra bit härifrån. Märkte då att jag hade ju mitt european health insurance card däri, tur att jag fick tillbaka det! Med den takten mitt immunförsvar sviker mig finns det ju större risk att jag måste se en läkare när jag är här än chans att jag inte behöver göra det. Jag har ju berättat förut om hur besviken jag blir på människor som lurar sig till pengar. Tex den tjejen jag träffade utanför KS i somras som behövde pengar hem till henne och hennes syster. Jag gav henne 300 spänn och sa faktiskt till henne att jag hoppas hon lämnar tillbaka dom, för jag vill gärna tro på att människor är goda. Och om hon inte gör det så kommer ju hon förstöra för nästa människa som behöver låna pengar av mig och som har goda avsikter. Hon blåste ju mig, och jag blev en aningens sur på det. Men som Emma sa till mig idag, efter att fransmannen hörde av sig på facebook om min plånbok har ju jag anledning att känna större tro på goda människor igen :)

Det märks verkligen att det är november här nu. Eller nej, långt ifrån november i Stockholm. Inte alls lika mörkt, kallt, blåsigt och jävligt. Men eftersom vi ställt fram klockan nu så är det mörkt och inte skymning när vi slutar skolan halv sju. Hittills har jag verkligen älskat hösten i Paris. Parkerna och alla träd är så vackra. När jag går genom Luxembourg varje dag till skolan pulsar jag genom löv i alla färger. Sen är det så skönt att det inte är speciellt kallt heller. Kommer nog klara mig bra i bara trenchcoaten ett par veckor till.

Sorbonne