Försvarstal
Du kanske ser mig gå omkring
i ett ändlöst ingenting.
Du kanske ser mig spela över
på nån festlig happening.
Du kanske ser mig skaka dagen efter
när jag letar efter tråden.
Ja, herr Ågren, Du har
en sån giftig kommentar,
där Du står och suckar med
så fina, klara svar.
Men jag behöver inte nån som visar vägen
för jag tänker inte gå den.
Jag genar själv genom slyn,
och kanhända vet Du rakare spår.
Men nånstans mellan botten och skyn
svänger livet uppochner och det är därför det är där
som jag går.
Och jag är, jävlar i min låda, ingen tanklös idiot.
Jag är en grabb som söker bot
mot mina grabbiga begär.
Det Du ser nu är bara en halvfärdig del av en process.
En ideologisk skönhet, som är under produktion.
En attraktion med fason
och ideal och karaktär.
Ja, Du kan ta och skriva opp att jag ska bli
en reko kille med finess!
Herr Ågren står och ler
när jag vaknar uppochner,
och alla väggar skriker att jag trampar i klaver.
Då är det sant att jag slant
och knappast har nåt briljant att försvara.
Men för min egen del
behövs det ingen panel
för att få mig att förstå att jag har gjort nåt fel.
Nej, det behövs knappast sägas,
det kan huvudvärken själv förklara.
Men jag genar blan blomstrande snår
och här finns så mycket gott man vill smaka.
Men när de plöjer små färdiga spår,
ja, då får jag lite lust att springa över alltihop och
tillbaka.
Du kanske ser mig gå omkring
i ett ändlöst ingenting.
Du kanske ser mig spela över
på nån festlig happening.
Du kanske ser mig skaka dagen efter
när jag letar efter tråden.
Du kanske tror att jag är klar,
att jag är nöjd med mina svar,
att jag lutar mig tillbaks
och bara ser på vad jag har.
Du kanske tror att jag har slutat
lyssna på de goda råden.
Eller att jag är nöjd med mitt liv,
eller kanske att jag redan gett opp.
Men jag är mer exklusiv,
och Du kommer inte tro dina ögon
när jag bestiger min topp.
Sitter och pluggar alldeles för många franska oregelbudna verb till provet vi har om en timme. Imperativ av verb jag inte ens kan i futurumform och kommer alltså inte förstå vilket verb det är ens en gång. ÅNGEST. Men snart är det över, då ska jag spendera helgen med vänner och dom två äldsta syskonen som är på besök.
Over and out.
i ett ändlöst ingenting.
Du kanske ser mig spela över
på nån festlig happening.
Du kanske ser mig skaka dagen efter
när jag letar efter tråden.
Ja, herr Ågren, Du har
en sån giftig kommentar,
där Du står och suckar med
så fina, klara svar.
Men jag behöver inte nån som visar vägen
för jag tänker inte gå den.
Jag genar själv genom slyn,
och kanhända vet Du rakare spår.
Men nånstans mellan botten och skyn
svänger livet uppochner och det är därför det är där
som jag går.
Och jag är, jävlar i min låda, ingen tanklös idiot.
Jag är en grabb som söker bot
mot mina grabbiga begär.
Det Du ser nu är bara en halvfärdig del av en process.
En ideologisk skönhet, som är under produktion.
En attraktion med fason
och ideal och karaktär.
Ja, Du kan ta och skriva opp att jag ska bli
en reko kille med finess!
Herr Ågren står och ler
när jag vaknar uppochner,
och alla väggar skriker att jag trampar i klaver.
Då är det sant att jag slant
och knappast har nåt briljant att försvara.
Men för min egen del
behövs det ingen panel
för att få mig att förstå att jag har gjort nåt fel.
Nej, det behövs knappast sägas,
det kan huvudvärken själv förklara.
Men jag genar blan blomstrande snår
och här finns så mycket gott man vill smaka.
Men när de plöjer små färdiga spår,
ja, då får jag lite lust att springa över alltihop och
tillbaka.
Du kanske ser mig gå omkring
i ett ändlöst ingenting.
Du kanske ser mig spela över
på nån festlig happening.
Du kanske ser mig skaka dagen efter
när jag letar efter tråden.
Du kanske tror att jag är klar,
att jag är nöjd med mina svar,
att jag lutar mig tillbaks
och bara ser på vad jag har.
Du kanske tror att jag har slutat
lyssna på de goda råden.
Eller att jag är nöjd med mitt liv,
eller kanske att jag redan gett opp.
Men jag är mer exklusiv,
och Du kommer inte tro dina ögon
när jag bestiger min topp.
Sitter och pluggar alldeles för många franska oregelbudna verb till provet vi har om en timme. Imperativ av verb jag inte ens kan i futurumform och kommer alltså inte förstå vilket verb det är ens en gång. ÅNGEST. Men snart är det över, då ska jag spendera helgen med vänner och dom två äldsta syskonen som är på besök.
Over and out.
Kommentarer
Trackback