autumninparis

Jag mådde ändå bra när jag träffade mormor och morfar på lunch. Vi gick till en fin restaurang som ska vara Paris äldsta, Restaurant le Procope. Tydligen där dom stora filosoferna och författarna från 1700-1800-talet brukade hänga. Fanns massa citat och bilder överallt, och sparade gamla bord som var t.ex. Voltaires egna bord på restaurangen. Vi fick god tvårätters-lunch, gick sedan och fikade och tittade runt lite på konst i olika gallerier. Tur att mormor och morfar är här så man får ta del av lite finkultur också ;)

Men som jag sa, under lunchen mådde jag förvånansvärt bra. Illamåendet slog mig först när jag satt på metron hem, fan alltså. Några av er kanske minns julen 2008? Jag och Christoffer var på Och himlen därtill den 23 december, jag åt kalvbräss till förrätt. Följande tre dagar var jag inte så kaxig, låg i sängen magsjuk medan släkten åt god mat och hade trevligt. Anyway, sedan den julen får jag kvälvningar bara jag tänker på den där kalvbrässen. Men jag beställde kalv med rotfrukter idag, tänkte att det inte var samma sak som kalvbräss och det var det inte heller, det var riktigt gott. Men där sitter jag på metron - svinigt trött, alldeles för mätt, och känner den där kalven spöka runt inne i kropp och sinnen. Då kom även bakfyllan som en smäll, stoppa in det i ekvationen så förstår ni hur jag mår. Nu har jag legat i sängen i två timmar och tyckt synd om mig själv, lyssnat på musik och värmt mig under täcket. Hösten är påväg, kanske inte lika välkommen ändå trots allt. Måste ju komma ihåg att det inte bara är vackert ute, utan framför allt kallt, och jag som alltid är frusen av mig. 

Nu ska jag återgå till min lugna spellista, krypa ner under täcket och vänta på en ljusare morgondag.

Restaurant le Procope


Mormors fisk


Min kalv med rotfrukter