autumninparis

Dagen har spenderats med vänner i Marais. Strosat runt på gatorna och hamnat i många second-hand butiker. Jag måste ändå säga att jag tror inte det är nåt för mig, hela grejen med begagnade kläder. Bara ångesten över att va inne på Free'p'star som syns på bilden nedan, och slå sig fram bland alla kläder och människor. Och så många svenska tjejer man stöter på i dom butikerna. Anyway, en sjuk sak hände idag. Jag och Line funderade på att sätta oss nånstans och äta lunch, hon pekar på en uteservering som såg trevlig ut så vi gick dit. Och vilka sitter där om inte Sanna och Helena? Vad är oddsen?

Måste bara lägga till att jag dampar sönder på min kyl nu. Känner att kroppen är i hyfsad obalans, och skulle behöva lite vitaminer och protein som jag faktiskt var och köpte igår för att fylla frysen med. Och nu när jag kommer hem, tror ni inte att kylen goes frys igen och det inte finns något som är ätbart längre? Ghaaaa så frustrerande! Där fick jag för att jag vart duktig och handlat skinka, ägg, grönsaker, mozarella och annat som inte heter pasta eller baugette. Men det fick alltså bli pasta och iskalla tomater till middag - riktigt roligt. Aja, hellre att det fryser för mycket än att kylen lägger av och allt ruttnar..

Free'p'star


Luxembourg




Galleri i Marais


Ett annorlunda crepes-ställe.

Godmorgon! Jag har precis fått i mig lite havregrynsgröt till frukost. Hur kommer det sig att man alltid känner sig som mest sjukast när man vaknar på morgonen? Jag är ju i princip frisk nu men såhär på morgonen är det hosta och snuva ändå, värdelöst. Igår hade jag en fantastisk kväll med Sanna och Helena på restaurangen La Coupole. Vi åt alla tre lax med sparris och champingoner, och till dessert en glassrätt med chokladsås från himmlen.. Det var sinnessjukt gott :D Kvällen avslutades i min studio med vin, ost och kex. Tyvärr tog jag inte en enda bild.

Helena frågade mig igår vad det är jag saknar hemma. Förutom mina hem som jag kan sakna när jag bor såhär litet, så är det ju alla människor jag står nära som jag saknar. Det är personer som betyder mest. Och jag kände det hela kvällen igår - precis som jag kände det när mormor och morfar, några av mina syskon och vänner varit här - att jag är väldigt lyckligt lottad som har så fina människor i mitt liv ♥

Idag blir det lite shopping och fika i Marais med en tjej i min klass. Känner verkligen att jag måste ta vara mer på tiden här, se och göra mer saker. Jag har faktiskt bara sex veckor kvar här, och jag vet själv hur fort tiden går.

I miss you, I dont know how to ever breathe without you.

Så kan vi sjunga tillsammans om en längtan som aldrig blir still
för alla oss som aldrig vet vad vi vill
Det finns en sång och en dröm
om en lycka så öm
för oss som alltid ska till
att fånga en fjäril

Att fånga en fjäril, som vill fälla vingarna ut över världen,
en fjäril som flyger mellan oss ibland
Vi kallar den lycka, den är svår att fånga, den vill slita och rycka
som vilken lycka som helst, vilken fjäril som helst
vilken kärlek som helst, hur som helst

Jag behöver hjälp med en grej gott folk, och det är att lista ut om jag är med i Stadiums höst- och vinterkampanj som sitter uppe på stan och i t-banan nu. Jag borde inte vara det, ska egentligen bara vara med i Stadium Magazine i höst. Men läste precis ett mail från min gamla far som säger att det är roligt att se mitt ansikte överallt. Så vad säger ni, stämmer det eller är det dags för mig att åka hem eftersom pappa inte verkar känna igen mig längre? ;) Haha närå, men pappa hörde att du trodde det var jag i stadiumfilmen också - vilket jag kan konstatera inte stämmer efter att ha sett filmen. Så jag har mina skäl att tvivla på dig ;)

Hur som helst är det lite tråkigt att inte befinna sig i Stockholm nu när det sista jobbet jag gjorde för MIKAs ligger uppe. Gå och köpa förmodligen sista katalogen jag är med i. Jag har ju faktiskt en möjlighet att stanna här nästa termin och jobba för en fransk agentur, men jag har inte viljan. Vill helst inte tänka på nästa år, jag har verkligen ingen aning om vad jag vill eller ska göra. Time will tell. Idag är en sån där dag, ni vet när ingenting känns helt rätt. Man hittar bara fel på sig själv och inga kläder sitter snyggt. Jag undrar hur jag hamnade där jag är nu, när jag blev såhär vilsen, vad var det som hände, vad var det vi sa, vad var det vi aldrig sa. Nej, tror jag ska sova nån halvtimme till innan jag tar tag i den här dagen som, precis som alla andra fredagar, bjuder på ett franskaprov i eftermiddag. Men först en liten ego-boost för att må bättre, och för slutet på tiden på MIKAs skull:

Äntligen! Efter några dygn i koma är jag tillbaka. Har knappt lämnat sängen. Nätterna har bestått av att sova oregelbundet halvt sittandes, och dagarna av att ta igen resten av sömnen. Det var bara tre veckor sedan jag mådde likadant, bronkit med en hosta som jag aldrig vart med om förut. Men som sagt, nu är jag nästan tillbaka på banan. Har tons of homework att göra nu innan skolan eftersom jag vart borta några dagar. Sanna och Helena är i Paris nu, ska träffa dom imorgon efter plugget för att äta fin födelsedagsmiddag på La Coupole :)

Har bestämt mig för att jag ska lägga energi på rätt saker. Energin ska läggas på rätt personer, att leva i nuet, att må bra. Om andra människor prioriterar annorlunda är det deras problem, vem orkar gå runt och vara arg? And guess what, I've never liked you anyway.


River en vacker dröm,
alla vill se dig dala nu som Håkan Hellström
Jag trodde aldrig jag skulle stanna så länge

Skum bild från finbesöket för några veckor sen ♥ Jag tror jag älskar dom
där jag kommer från.

jag sitter på ett tåg
i en ödslig vagn
och det luktar lite dig om mig
jag har en ambition
att jag ska bort nånstans
det är samma syfte som jag haft med dig

jag blev trött på mig själv
jag blev så destruktiv
och du fick inte följa med
jag har en situation
med ett annat liv
och du har ingen del i det

jag ska ingenstans
jag bara bryter lite is
det sägs att allting vänder
och det stämmer väl på sätt och vis
när en stannfågel ger sig av

jag bor enkelt igen
det är lite tomt ibland
men jag saknar ingenting akut
jag låter saker ta tid
jag har en öppen hand
det här är slutet på en lycklig början

♥

Jag orkar knappt säga det, men jag är sjuk igen. Småförkylningen jag gått runt med har bestämt sig för att övergå till hosta från helvetet. Har sovit oregelbundet några timmar inatt, så nu är jag väl tillbaka till att få sova sittandes för att minska trycket på lungorna. Åh vad jag hatar att må såhär :( Blir rätt förbannad också, att gå runt med en ofrisk kropp förstör så mycket. Antar att jag får stanna här hemma i sängen idag, rastlöshet. Målet för idag får bli att träffa en doktor.

Godmorgon mina fina vänner och familj :) Helgen har gått fort som vanligt. I lördags var vi ett skönt blandat gäng som drog ut på ännu en electroklubb, hade riktigt roligt! Klubben var på en båt, dansgolvet låg under vattnet och golvet lutade, haha. Lite skumma människor där dock, och det stället låg precis som Chez Moune i ett obehagligt område, i 13e. Men så länge man delar på en taxi därifrån tillsammans känns det lugnt. Igår fick jag vara med på släktmiddag via Skype, saknar alla mina fina där hemma. Börjar faktiskt få lite hemlängtan som sagt. När jag kommer till Stockholm igen är det snart jul, wiee mysigt. Imorse vaknade jag helt på fel sida efter för få timmars sömn som kantats av obehagliga drömmar. Inga mardrömmar direkt, bara jobbiga drömmar som gör att det inte alls känns skönt att vakna. Men efter att ha ätit lite torr baguett med stenhård camembertost och té till frukost mår jag lite bättre. Min kyl har nämligen fuckat ur totalt, och förvandlat sig själv till en frys. Hur hände det liksom, jag har inte rört nånting? Aja, får ta tag i det problemet senare. Kanske blir aktuellt när jag köper lite mat, flyttade hit i torsdags och har ännu inte lokaliserat någon mataffär. Nu ska jag ta en varm dusch, sen plugga i tid innan skolan så att det inte blir så stressigt som det alltid blir. Min nuvarande lägenhet med alla dess primitiva delar - extremt dåliga spisen, den tomma kylen som blivit en frys, den lilla lilla duschen och den lilla lilla sängen gör att jag längtar tills jag kommer hem till mina andra hem en smula. Stor säng, yta att röra sig på, bubbelbad och bastu, fullt kylskåp, lagad mat, omtänksamma föräldrar :) Men känner inte så på ett ledsamt sätt, känner bara att jag uppskattar det som väntar när jag kommer hem. Vilket är bra, med tanke på att tidigare i höst har tanken på att åka hem bara förknippats med ångest över vad jag ska göra med mitt liv nästa termin. Så dagen till ära får ni lite bilder hemifrån.

Stockholm från Västerbron




Från altanen på sommarn


Från altanen på vintern

Även om det finns väldigt få saker som jag tycker om med min nya lägenhet, känns det ju bra att varken utsikten från den franska balkongen eller höstfina Luxembourg sviker. Det är lite kaos och vilsenhet som tagit ut sin rätt senaste dagarna. Men det löser sig.

Vi går ut och brinner upp i natten
och skyller allt på våra fyllehuven
jag ser domen i dina ögon

Utsikt från nya lägenheten i Montparnasse






Luxembourg

Var är min rulator? Jag är 20 jävla år gammal nu!! En lugn kväll med städning av lägenheten slutade inte helt ovanligt med en kväll på stammishaket. Efter några goda drinkar, en skadad hand efter att ha gjort ett omisckrande fall, och ett besök på stammishak nummer två - snabbmatstället som ligger bredvid mig och har öppet all night long - så är jag redo för sängen. Vad hände med min vita vecka? Jaja, klarade mig till onsdag iaf. Nu finns det bara ett litet litet problem kvar: jag har ingen säng. Gjorde om sängen till en soffa tidigare idag när min tanke var att jag skulle städa, men somehow slutade detta med en soffa, ingen säng, och ändå ingen städad lägenhet. Och min hyrsevärd kommer hit om 6 timmar. För andra gången idag: God help me. Förresten klarade sig min tvätt, hurra. Nej, nu ska jag däcka på soffan i kläderna jag har på mig, sova några timmar och sen gå upp kl 6 för att städa. Imorse ställde jag klockan på 10 och det var det tidigaste jag gått upp hittills, det var dessutom hemskt att vakna så tidigt. Jaha och nu som sagt kommer jag vakna bakis, för att städa och sen ta mina fyra väskor och flytta till Montparnasse. Och då har födelsedagsfirande inte börjat ännu. Vi får se om jag lever på fredag. Nu ska jag sova. Over and out.

Für i helvete!! Det finns många konstiga människor här. Folk som går och pratar för sig själva osv. Var i lavanderian nyss, och en jävla crazy lady börjar fylla en av mina maskiner med sin egen tvätt. Hemma skulle det vara den här;
"Oj, ursäkta men jag har redan tagit den här maskinen."
"Jaha förlåt, jag såg det inte!"
Sen skulle vi skratta lite åt det. Men nej du, jag såg nog allt att hon var en crazy lady. Så jag sa åt henne att det var min maskin med tonen vad fan håller du på med, och mycket riktigt tyckte hon inte att det var konstigt. Nej hon ville dela maskin. Jag började tömma maskinen på hennes kläder och hon försökte typ med våld stoppa mig. Pucko. Inte för att det spelar någon större roll, men hon hade typ gula kläder och den maskinen skulle jag tvätta svart i 30 grader. Störda människa, ibland har jag inget tålamod med såna människor. 

När vi ändå pratar om tvätt kan jag ju erkänna att jag tror att denna tvättomgång kommer bli min död. Jag behövde tvätta inte mindre än fyra maskiner. Det var alltså mycket att hålla reda på. Två av maskinerna som skulle vara vitt och mörkt med 40 grader var, råkade jag sätta på utan att kolla vad dom var inställda på. Självklart var båda inställda på 95 jävla grader. Försökte desperat vrida tillbaka till 40, men maskinen var redan igång. Åh fan. Ledsen för alla svordomar, men förstår ni vilken ångest om jag krymper alla dom kläderna till en 3årings storlek? Jag menar, vitt och mörkt i 40 grader, det är ju nästan alla mina kläder!! Förutom den maskinen som kärringen försökte sno tvättade jag även en maskin med bara rosa. Är det okej att jag har så mycket rosa kläder att dom måste ha en egen maskin? Time will tell om jag måste köpa en ny garderob i helgen. Och nya lakan, handdukar etc.. God help me.

Morning folks. Efter min mindre roliga morgon igår somnade jag om, vaknade i smått panik efter klockan slagit två. Det var bara att kasta i sig lite gröt, ta en snabbdusch och plugga nån timme innan det var dags att ta sig till skolan. Efter 300m promenad var jag helt slut. Fan kände att förkylning var på gång. Folk i klassen drog ut efter lektionen, vi har ju vårt stammisställe bredvid skolan där vi numera får gratisshots eftersom vi är där några gånger i veckan. Men jag hade lovat mig själv att jag ska ha några vita dagar! Duktiga jag tog mig istället ner i metron och längtade ihjäl mig efter att få komma hem och kurera mig. Självklart hade jag glömt både metro-kort och plånboken. Så det var bara att ta min trötta kropp och börja gå hem. Jag kan lova att en 30 min promenad i ett grått, blåsigt och regnigt Paris var det sista min snoriga näsa och svullna hals behövde. Alltså vad är det här? Hann jag ens bli frisk förra gången jag var sjuk? Suck. Och imorgon ska jag flytta plus att jag fyller år. Men då tänker jag knappast ligga hemma, nej nej. Idag har jag mycket att stå i, ni kanske märker att jag är bra på att skjuta upp saker. I min almanacka står det tex att jag skulle tvättat förra onsdagen. Hm. Men idag måste jag verkligen, sen måste jag storstäda lägenheten idag också, kommer nog flytta imorgonbitti. Gha nu blev jag stressad, har ju alldeles för mycket plugg också! Hoppas ni får en roligare dag ;)

Ibland sover jag riktigt dåligt. Drömmar massa jobbiga saker. Inatt var en sån natt. Känns riktigt skönt att jag fått besked från min hyresvärd idag att jag inte behöver flytta förrän på torsdag, eftersom det är först då jag kan flytta in i den andra lägenheten. Hade inte gjort så mycket att sova hos Josefine en kväll, men nu slipper jag storstäda idag. Ska tvätta mina kläder i alla fall, men fixa klart allt imorgon. Idag ska jag istället plugga, men först tror jag att jag ska somna om. Efter en sån här natt vaknar jag helt utmattad.

Ingen skola för mig idag. Inte för att jag är sjuk, jag är helt enkelt alldeles för sliten efter veckan som varit. Efter att ha städat en äckligt smutsig lägenhet och tagit en varm dusch stannar jag i pyjamasbyxor och tillbringar dagen med vouge och té. Nu ska jag göra lite mat, titta på How I met your mother och samla energi. Kalla mig en gammal tant, jag orkar inte det här tempot.

Är det någonting jag inte tycker om med Paris och Frankrike så är det politiken som förs, vilken skapar klasskillnader vi inte är vana vid i Sverige. Jag har sagt förut att det är mycket demonstrationer här, och att jag gillar att folk visar vad dom tycker är rätt och fel. Men grejen är ju främst att såna protester inte skulle vara nödvändiga om det inte fanns ett så utbrett missnöje bland befolkningen. Ungefär som med SD, jag kan gå runt och skämmas hur mycket som helst över att obehagligt många svenskar går runt med rasistiska åsikter. Men det jag egentligen ska skämmas över är att politiken som förts har skapat en utanförkänsla som framkallar sån ilska och hat mot etablissemanget.

Jag har ju nämnt att det bor ett gäng uteliggare här utanför. En av dom har jag pratat rätt mycket med, tyvärr är ju han 90 % av gångerna jag pratat med honom alldeles för på och jobbig. Men jag tycker synd om honom. Det är som om han inte vet hur han ska prata med mig annat än att vara lite småkaxig och stöta på mig. Men jag förstår det, att man blir så efter ett tag när man bott på gatan. Kanske handlar det om att bara stänga av, spela någon annan hård person och inte visa minsta lilla sårbarhet. Det är väldigt väldigt mycket uteliggare i den här stan, vilket tyvärr får effekten att jag inte ger pengar till nån längre. Jag orkar inte se. Det handlar liksom inte om att man känner igen dom flesta som bor på gatan pga deras signalement, som det gör i Stockholm. Nu när det är så förbannat jävla kallt också hatar jag att se dom som bor här utanför. Igår stod jag och väntade utanför min port 10 min på vännerna, tog tillfället i akt och försöka prata lite seriöst med honom. Det var bra, jag vill inte vara en sån som bara stirrar ner i marken och försöker gå förbi. Frågade sen om han ville ha lite pengar att köpa kaffe på Starbucks som ligger på gatan. Det ville han så jag gav honom 6 euro. Nu vet jag inte om jag förstörde allt med att ge honom pengar och ändå framstod som nedlåtande. I så fall får jag väl hoppas att kaffet var värt det.

Nu är det tomt och ensamt i min studio. Vännerna har precis gett sig av i en taxi för att åka hem till Sverige igen. Hjälp vad helgen har gått fort. Igår åkte vi till Champs Elysée och strosade runt i lite butiker. Jag hittade en fin mörkröd kofta. Dagen innan köpte jag lite nya underkläder och strumpbyxor också, tur var väl det för jag borde ha tvättat redan förra veckan. Har inga kläder kvar, men något säger mig att jag inte kommer ta mig till lavenderia i dag heller. På Champs Elysée (som jag egentligen inte alls tycker om) kikade vi även in på Ladurée. Där dom bland annat säljer dom finaste Macarons-kakorna i olika pastellfärger. Kinna fick med sig två askar hem, och jag måste väl också prova dom nångång när jag är här. Man fick inte fota där inne egentligen, men jag lyckades ta några smygbilder, hihi. Sedan bar det av till Eiffeltornet innan vi var fyra utmattade tjejer som åt god middag på en av kvarterskrogarna här.

Det är så sjukt kallt i Paris nu. Förra helgen behövde vi ingen jacka när vi ramla omkring på gatorna om nätterna, nu fryser jag ihjäl mitt på dagen. Men det är en väldigt fin höst som har kommit. Måste ta mig till Luxembourg och filosofera lite känner jag, det var några veckor sen nu. I och med att phonetikklasserna har slutat har jag inte vägarna förbi där längre. Men det kommer det bli ändring på, eftersom jag flyttar till Montparnasse senare i veckan och min nya lägenhet ligger ett stenkast från parken. Men jag vill inte flytta från Bastille, fan. På torsdag flyttar jag, om jag inte får sova en extranatt i den här lägenheten kommer jag få bo hos Josefine på onsdag. Har nämligen blivit lite problem med bytet, men det löser sig. På torsdag händer även en annan sak som jag inte vill, jag fyller 20 år. Fy helvete vad jag börjar bli gammal. Sista dagarna nu som jag är tonåring.. Är det dags att bli seriös sen eller? Börja tänka på vad jag ska göra med mitt liv? Nej. Men något jag faktiskt borde börja fundera på är vad jag ska göra i vår. Har bara två månader kvar i Paris. Inte ens det. En månad och tre veckor. Nej nu får jag sluta stressa upp mig. 20 år är ingen ålder, jag behöver inte bli seriös på ett tag, det kommer när det kommer. Och Paris finns kvar.

Innan skolan börjar idag måste jag städa, det ser ut som skit här inne. Borde tvätta men det får bli imorgon. Plugga måste jag göra i alla fall, har rätt stora läxor till idag. Men först ska jag somna om. Mådde riktigt dåligt igår, så även idag. Skulle behöva detoxa eller nåt likanande, mycket gift i kroppen känns det som. Har frusit konstant i ett dygn, är helt enkelt helt färdig. Kroppen orkar inte hålla igång i det här tempot. Men igår när jag borde sovit som en stock låg jag istället vaken och lyssnade på lätt snarkandes vänner i flera timmar innan jag lyckades somna vid tre. Så nu checkar jag ut för lite välbehövd vila, up and running snart igen. Som sagt, jag börjar bli gammal.

Ps. Jag älskar Håkans nya platta.

Emma, Madde och Kinna är ju här i helgen. Vilket betyder att det saknas en väldigt fin person här, Alex. I fredags när Kinna kom hit fick jag en födelsedagspresent av Alex som hon hade skickat med. Jag blev så ivrig och glad att jag råkade slita upp paketet även fast jag inte fyller år ännu. Blev tårögd när jag såg vad det var för något, och ni kan se det nedan. Bilderna är från vår mösspåtagning 30 april 2009. Jag har världens finaste vänner. Och jag saknar dig Alex ♥

Igår var vi inte lika stort gäng som var ute, det var jag, Emma, Madde, Kinna och Josefine. Förfestade hos mig, tog nattbussen upp till Montmartre och Pigalle så att vi var inne på klubben Chez Moune vid två. I dom kvarteren ska man inte vara på kvällarna, verkligen inte. Bara på dagen är det obehagligt. Så på vägen hem blev det taxi dörr till dörr, sjukt värt. Klubben var ett typ underground-electro ställe med bara franmän, I like it. Hysteriskt köttmarknad såklart, men pratade med några personer som bott här hela livet som inte var på det sättet. "If you know this place already, you're a real parisien girl" haha. Vill dra dit nån mer gång, men med den musiken måste man vara taggad kände jag, jag var nog lite för trött igår. Kände mig mätt efter fyra, och idag är jag riktigt trött. Fryser, halsont, känner mig helt färdig i hela kroppen. Inte konstigt, jag känner mig inte tveksam på orsaken. Tänkte att jag ville ha en vit vecka nästa vecka, men hur overkligt den än känns så fyller ju jag år på torsdag. Men fram tills dess ser jag fram emot att ta igen mig. Idag vet jag inte riktigt vad vi ska göra. Jag skulle ju inte banga på att stanna här under mina två täcken ett par timmar, men jag tvivlar på att resten av gänget vill spendera sin sista dag i Paris här inne :P Det blir nog Eiffeltornet idag, kanske lite shopping på Champs Elysée. Jag vill ju faktiskt köpa en stor, mysig kofta.

Igår var det demonstration på Bastilleplatsen i vanlig ordning, när vi
kom ut på gatan möttes vi av kravallpoliser.


Påväg till Chez Moune hade Kinna fortfarande en penna lite
sofistikerat i bröstfickan. "Kinna Jermer, arkitekt"


Tjejerna på dansgolvet